torsdag 23 april 2015

Flyttat har jag





och du hittar mig här

nouw.com/enkaosmamma


:)

måndag 20 april 2015

söndag 19 april 2015

Dagen då våren kom sådär på riktigt riktigt

och plötsligt kom våren
inte bara sådär att man stannar uppå känner
åhh jag tror våren minsann e på väg…
nej, idag kom den på riktigt
och jag myste en massa med den vetskapen
mat på altan
lek i gräset
solen som värmer
och små kryp här å där
japp… idag kom våren minsann som en perfekt avslutning av en helg som varit fylld med kalas å fylla år tema
och för sen pimpa upp kvällskvisten lite ytterligare
som om kindernas lätta solkänsla inte räcker
vann en liten tävling på instagram
kolla in henne @hejhejvardag om du inte gjort det
klokren nästan jämt!









fredag 17 april 2015

Och jag önskar dig allt det där som du vill åt

Och så var det dags igen
med en märkvärdig dag
för någon väldigt viktig fyller år just idag
Och som alltid vill man ge det där de önskar sig mest…
men allt går ju inte köpa för pengar
så den där egna lägenheten hon så gärna vill ha
utbildningen hon hoppas komma in på nu i höst
sommarjobbet som fortfarande inte finns
just såna saker är ju det hon vill mest av allt
men inget sånt går å fixa med sitt visa kort…
så det bidde det där nästbästa
det som finns där på köpeönskelistan
cykel
kokbok
presentkort

och just ja…
den där lilla chokladkakan som köptes av pengar ur en 7årings sparbössa
den som var så viktig att köpa
för ibland vill man ge
fast man pengar har
så hon fråga om hon kunde städa något
och få en liten slant till present till hon som fyller år

och ikväll blir det kalas för två
släkten ramlar in
och mat ska fixas
altanen ska städas av så vi kan sitta där
fler paket kommer öppnas
paket utan lägenhet jobb och utbildning
men kanske något annat nyttigt fint å roligt

ja…
hon må vara någon annans dotter
jag har bara fått äran att vara bredvid
men lika mycket
som texten thåström sjunger med sin allra egna röst
den jag gett till mina barn
för jag kan inte med egna ord förklara hur kärleken till mina barn fungerar
för jag vill ju
ge dem
allt det där
som de vill åt…

så Isabel
och resten av hela barnaskaran som finns i min vardag


Du jag vet en hemlighet
Det finns en stjärna man får ta ner
Det finns en stjärna som är din
Och vill du veta en sak till
När skeppen lägger ut från land
Och du ska långt långt bort nånstans
Ta den alltid med i din hand
Ta den alltid med överallt
Jag önskar dig allt vackert för du är
Det bästa som jag vet

Vad jag önskar att du får
Allt det där som du vill åt
Jag önskar seglen tar dig med
Till en oupptäckt planet
Ingenting av det här
Ingenting av det där
Jag önskar dig allt vackert för du är

Det bästa som jag vet
Det bästa som jag vet
Det bästa som jag vet 
Det bästa som jag vet 

Följ med fjärilar och fåglar som du ser
Kasta allting som du inte vill ha med
När vägen går isär och floden blir ett hav
Låt din stjärna visa vilken väg du ska

Det bästa som jag vet
Det bästa som jag vet
Det bästa som jag vet 

Det bästa som jag vet








onsdag 15 april 2015

Hurra Hurra Hurra!!!

Idag är en märklig dag
för det e just hennes födelsedag 
hela 7år blir hon…
7år…

och ändå så nyss hon var sådär liten som hennes bror
tandlös å dann…
ja, lätt tandlös är hon väl nu med
men hon dreglar inte iallafall…

Det vart rosa paket
rosa munk
men juicen var svår att få rosa
så den serverades gul
men annars förutom ballonger och juice gick det mesta i rosa nyanser
och till allt det där en falsk härlig morgonstämma från den sömndruckna familjen…
så idag var det en stolt tjej som blev hämtad av skolskjutsen
rosa klocka på handleden
egen nyckel i väskan
och en efterlängtad polarn å pyret tröja på sig
självklart i kulören rosa







tisdag 14 april 2015

Japp här sitter jag å smuttar på både det ena å det andra

Helgen som gick i lika mycket turbofart som i lugn
en blandning av allt
måsten, nytta nöje

Ibland när längtan stillas så blir det ett lyckorus i hela kroppen 
som om man inte kan se sig mätt
inte känna sig mätt
för lyckoruset är för stort för kunna stillas…


kanske det som är den enda fördelen med att vara ifrån varandra
jag ser honom helt och hållet fullt ut
allt det där som jag en gång började älska
står där på nytt framför mig
dunklas inte i vardagens alla saker
trötthet städ tvätt matlagning jobb barnen 

nej just då kan inget mörka den där enorma lyckan och tacksamheten som faktiskt finns
säger inte jag är tacksam att vara älskad
tacksam för att någon älskar så som alla borde få bli älskade…

en aha upplevelse som faktiskt gillas riktigt mycket…

jag tror jag har på känn
den där jag lever med vill jag faktiskt bli gammal med
för han är ju delar jag önskar jag var
han är sånt jag inte är
och får mig vilja mer än det jag har
och som en sån som jag
som nöjer mig väldigt lätt
är det en egenskap som får mig växa å gro som människa minsann 
och det är nog en riktigt fin sak…

ja helgen som gick har lämnat ett leende på läpparna
eller kanske mer inombords
och det är där jag nu är
”smuttar” på karamellen som min morfar alltid bruka säga
när vi barn krossa godisarna så snabbt som möjligt för sen stoppa in en ny…
smutta smutta…
då håller de längre
så här går jag nu
och smuttar på helgen å allt vad den innehöll
så känslan ska hålla sig kvar länge länge länge…



en liten fin chokladgåva från USA

Fika på rosängens orangeri




 


Och underbara Thåström med kass bildkvalite... men det gör honom inte mindre underbar...

smutt smutt smutt








onsdag 8 april 2015

pip pip... eller kanske pling pling... låter gör det iaf

nej ikväll behövde jag inte leta efter färg



ibland slutar dagen med en varm bomullskänsla i magen
inte alls som man trodde när den började och jag trodde kvällen skulle innebära en tomhets känsla
där jag snurra runt och sakna efter någon som är på andra sidan atlanten…

dagen snurra på som vanliga dagar
tanken fanns hos vännen som ramlat på ett svårt vägskäl
självklart vet hon vilken väg hon ska ta
men ibland känns det självklara även konstigt för de flesta av oss har ett samvete och bli sams med det är inte alltid en enkel sak…
för se till sitt bästa är inte alltid självklart enkelt…
så pep hon där i mobilen framåt kvällen
typ då jag börjat leta efter ficklampa och fylla mig med insikten
huset kommer kännas tomt ikväll…

just då pep det och jag log
kanske inte av orden å funderingar som skrevs
mer över att hon finns där
ett pip bort
och liksom vet… att jag finns där för henne så fort hon piper…

och pipen blev många pip för sen bara sådär
jag hämtar dig där ute i skogen
vi fikar
å jag kör hem dig igen
för ibland
och detta är en ren sanning
Behöver mammor komma hemifrån!!!

och nu sitter jag här
med bomull i magen
ler i det tomma huset
mjukler åt vänskap
och även om hennes son hann bli orolig
vart tog mamma vägen liksom
men nästa gång ska jag se till att hon laddar mobilen
och kanske…
kanske…
vi kan kolla klockan lite bättre
fast
idag behövde vi båda lite bomull i själ å mage
och det fick jag iaf

och jag har på känn
hon har det med
för en repris vill hon ha
iaf så det stod i min mobil när det så nyss pep till


underbar är den ibland
den där tekniken
piper å har sig i tid å otid
men ibland piper den för någon behöver få vara nära en kär vän…

Psykiska balansövningar




Han växer min prins
sådär så det knakar, ja ni vet när något nytt nästan händer dagligen
han är liksom på väg att bli ett barn
ingen bebis snart längre
en gosse med vilja med kraft å nyfikenhet på livet
och lite panik börjar infinna sig inuti mig…
Hösten är snart här ju
Då han ska börja på sitt dagis finna en värld utanför sin familj
Och lika mycket som jag hoppas hitta det där jobbet jag vill ha lika mycket hoppas jag det inte
som å gunga balansgång ni vet de där balansbollarna man hade som barn just en sån står jag på
gungar hit å dit försöker hitta en balans i känslorna…

Hittar jag inte jobbet jag önskar som passar familjen mycket bättre
ja, då förblir jag mammaledig ett tag till…
något jag vill
men oxå vill jag ju ha det där jobbet utan kvällar och helger som ställer till det för våran familj

nej vissa balansbollar är inte lätt att hitta en balans på och denna bollen vill jag gärna gömma under sängen… eller kanske ställa in den i förrådet där i röran kommer den säkert bort för sen i panik leta efter den när hösten närmar sig…
ja, jo jag vet det är inget alternativ men…
men så jag vill göra ändå de gånger liten med skrattgrop vänder sitt lilla ansikte mot mig
och ser sådär underbar som bara sina egna barn kan göra…
då vill jag allt stanna hemma liten liten stund till…

tisdag 7 april 2015

Magnus saknad


Undra just om han packa ner en bit av mitt jag?
kanske han av misstag råka stänga in någon liten del
av mitt jag där i hans väska
för det känns minsann som om jag inte riktigt är hel

ensamt
tyst
trist
grått
som knyttet 

som världen liksom tappat någon nyans
som om han tog med min färgpalett
den jag annars målar min lilla värld med
för det är grått här utan dig




Hur blev huset så stort mörkt och tomt?

Ert sista avsked...



Tills döden skiljer oss åt
så länge lovar vi varandra kärleken när vi står där som blivande man och hustru…
tills döden skiljer oss åt 

så länge hör vi ihop 
kanske inte bara i äktenskap det gäller
en vän

en far
en farfar
en bror



…tills döden skiljer oss åt…


och just de där avskeden när döden hälsat på
tagit någon vi älskat 
kanske just då förstår vi det där vi kanske borde förstått 
hur stor kärleken egentligen var

hur viktig någon var med att bara vara där
finnas där och
skratta sitt skratt
låta sin rösts stämma finnas där mitt ibland oss


egendomligt vacker är den kärleken
och så oändligt stor sorg att förlora någon som varit så given
så självklar
att livet inte riktigt först förstår

att det fungerar utan någon så kär

det kan låta hårt
kanske hemskt för vissas öron

men i mitt hjärta är just de avskeden en av de vackraste saker jag vet
att någon så kär
som lämnat jorden
för hamna någonstans eller ingenstans
men inte här hos oss som levande står kvar
inga minnen ska längre skapas
inga delade ord ska längre sägas

utan där 
just då är det er sista stund 
ett allra sista farväl av allt som varit mellan er

och jag vet inte vilket
om det är kärleken som får luften att dallra
eller om det är sorgen som är för stor för få plats i en människokropp


jag vet inte…
jag vet bara
att just då nästan slutar jag andas
fylls med sån enorm tacksamhet över att vara just en människa
att få älska så hårt och innerligt
att inte ens döden kan skilja oss åt…

för minnen lär aldrig bli fler
men de minnen vi skapa de lever så klart och tydligt
din röst är aldrig där mitt ibland oss längre
men inom mig kan jag höra den fortfarande
din doft som gömdes i din famn
har slutat värma mig
men jag minns känslan värmen den bar
så…
nej ingen död kan skilja oss åt


du kommer alltid vara

en make
en bror
en far
en farfar
en vän
bara inte här… här hos de som älskade dig





idag var en dag
inte som andra
den var ett vackert farväl av någon som var älskad
som raderna sa så enkelt där på buketten med rosor

Du fattas mig

ja, idag var en dag då livets färger dofter ljud blir extra markanta för livet vi oftast tar föregivet påminde oss om döden